Katt och råtta
Det är en historia berättad av en ung pojke om en barndomskamrat som han kommer ihåg framför allt på grund av kamratens stora bravader i vattnet och hans ungdomskomplex.
Pilenz berättar om Mahlke som var en väldigt speciell person. Mahlke hade ett enormt adamsäpple och sedan en incident som involverade en katt och Mahlkes adamsäpple, så hade han komplex för detta stora adamsäpple som ibland rörde sig upp och ner precis som en råtta. Mahlke var ofta sjuk och allmänt svag när han var yngre men detta förändrades med tiden.
Boken utspelas under det andra världskriget och ett gäng pojkar, däribland Pilenz och Mahlke, spenderar sommaren vid en sänkt polsk minsvepare. Pojkarna simmar ut till den och dyker ner i djupet för att leta efter skatter. Mahlke som var känd för att vara en riktig vekling visar sig vara en hejare på att simma och dyka. Han utvecklas både fysiskt och mentalt och blir föremål för beundran av hans kamrater. De börjar se upp till honom och respektera honom på ett sätt som de inte gjort förrut.
Mahlke bar alltid med sig en skruvmejsel i ett snöre runt halsen för den behövde han när han dök för att kunna skruva loss saker från minsveparen nere på botten av sjön. Han bar den dessutom till skolan som ett försök att dra uppmärksamheten från hans gigantiska adamsäpple.
Pilenz berättar sin historia som om Mahlke inte längre fanns och man undrar därför om något har hänt honom och i så fall vad. Den här boken är ok men inte vidare speciell på något sätt. Det är en ganska kort, välskriven och trevlig berättelse, men den är inte så mycket mer än så. Bokens slut kändes lite förenklat och var något av en besvikelse.
Betyg: 3