Accidental Death of an Anarchist

Den italienske pjäsförfattaren Dario Fo kritiserar ofta samhället med sina gycklande pjäser. En av hans uppskattade och populära farser är "Accidental Death of an Anarchist" som är en tragikomisk pjäs om polisbrutalitet. Dario Fo beskriver i förordet att den bygger på en autentisk händelse från 1969 när en bomb briserade i Milano och dödade 16 personer. Det var anarkisterna fick skulden och efter förhör föll en av de anhållna ut genom polisstationens fönster från fjärde våningen. Poliserna hävdade att det var självmord.

När pjäsen inleds har det gått några veckor sedan incidenten, och en man som benämns Maniac - vilket kan översättas till galning - har anhållits på polisstationen. Dario Fo låter Maniac med sitt sinne för tokigheter och skarpa intellekt driva med de tröga poliserna. Maniac klär ut sig och träder in i rollen som domare som kommit till polisstationen för att undersöka incidenten. Här är ett kort utdrag ur "Accidental Death of an Anarchist" då polischefen kommer på att man kan skapa en tredje version av det som hände eftersom de tidigare versionerna inte höll.

SUPERINTENDENT: A third version!
CONSTABLE: A third version?
MANIAC: What?
SUPERINTENDENT: We'll just have to do a third version!
PISSANI: Haven't we made enough mess of the first two? Let me go!
SUPERINTENDENT: We'll need your help your Honour! The benefit of your keen legal insight and we'll produce a foolproof statement!

Dario Fo blandar komik med allvar för att på så sätt provocera och kritisera samhället som han i efterordet benämner som "ruttet och korrupt". Pjäsen har blivit mycket uppmärksammad och den har varit ett effektivt sätt att sprida information och väcka människors intresse för vad som händer i samhället, men det har inte varit helt riskfritt. Dario Fo har fått ta emot många dödshot på grund av pjäsen. Skandalen visade sig ha förgreningar upp på högsta politiska och militära nivå, och generaler och ministrar kallades till domstolarna, men de gick alla därifrån som fria män. Därför låter författaren Maniac klä sig i rollen som domare för att påvisa att domstolen var lika falsk som alla de andra.

Att läsa denna satiriska fars är precis som att sitta i en teatersalong och se scenerna spelas upp av skådespelarna på scenen. Pjäsen är lättläst även på engelska, och att läsa en pjäs är egentligen inte svårare än att läsa en roman. Det här är en extremt rolig fars och man märker inte mycket av den tragedi som pjäsen bygger på förrän i slutet när allvaret träder in och allting ställs på sin spets.

Betyg: 5